Jenny, som har sina musikaliska rötter i bluesen och visan, har med de nya låtarna utvecklat sitt personliga sound ytterligare.

- Inför den här skivan ville jag skriva ännu ärligare, om min uppväxt, trasiga relationer, sorg och glädje. Jag längtade efter att göra något annat än det typiskt akustiska. Det har helt klart blivit mer pop-influerat.

Skivan är producerad av Carl Ekerstam (Ola Magnell, Cajsa Siik) och inspelad av före detta Mando Diao-medlemmen Mats Björke. Tillsammans med Jenny har de skapat vackra, karga ljudlandskap, alltid med Jennys röst i centrum.

Soundmässigt landar det i en smått unik mix av indiepop och svenskt singer-songwriterstuk. Istället för fluff och tjusigt utanpåverk presenteras ett album med nerv, närvaro och en sorgsen sensualism som berör.

- Vi är så stolta och glada över den här skivan. Jag hoppas att andra kommer tycka om den lika mycket som vi gör, säger Jenny.